Länge sedan.....mycket som hänt ;(
Oj, upptäckte att jag har ju faktiskt en blogg som jag inte skrivit i på över ett år, om inte nästan 2 år sedan.
MYCKET har hänt, bland annat har jag fått en sjukdom (psoriasisartrit).
Det hela började i slutet av 2010 egentligen, då jag haft ont i ena armen och händerna under hela året men som då oxå hade börjat med en inflammation i ena foten. Under början av året hade jag domningar i vänster arm som gick ner mot handen och det blev så småningom att båda händerna var väldigt ömma och stela på morgornarna, men som försvann under dagen. I slutet av året blev det att jag fick en inflammation i ena fotens utsida. Jag gick och tänkte att det snart går över (dum som jag var), men det gjorde det ju aldrig. Så början av Februari först året efter (2011) så gick jag äntligen till läkaren. De tog en massa blodprover och jag fick en kallelse till röntgen. Fick en medicin (orudis retard) som är mot reumatism eftersom det är inflammationsdämpande då jag har provat dikloflenak innan utan resultat.
Röntgen visade inget, men mitt blodsocker hade höjts. Jag har diabetes typ 2 sedan innan, men var bara tablettbehandlad. De började med att höja min medicinering mot diabetesen och jag fick börja med orudisen, blev sjukskriven först i 2-3 veckor och sedan komma tillbaka. Det här var bara början på ett helvete, rent ut sagt ;(
Hela resan har sedan följts av: läkarbesök efter läkarbesök, tid till en reumatalog som gav mig kortisonsprutor i händer (utan resultat), besök hos sjukgymnast då jag fick perafinbehandlingar (utan resultat), ultraljudundersökningar där man såg vätska i fingrar, och sedan äntligen en remiss till spenshult.
När jag kom till spenshult så kunde de genast tala om för mig att jag troligtvis hade psoriasisartrit. Nu började en massa provtagningar som visade att jag hade inflammation i kroppen samt dåliga blodvärden, utprovning av mediciner och en operation av ett finger (som tyvärr inte blev bra).
De började med att ge mig en tablettbehandling av salazopyrin i 3 månader utan någon effekt, sedan blev det att prova metoject (cellgift) i sprutform även det ingen effekt och efter det humira (biologisk medicin) som ÄNTLIGEN gav effekt efter bara 4 dagar. Så nu tar jag metoject varje torsdag och humira varannan torsdag då man ska ha båda för bästa effekt. Båda är i sprutform och jag ger mig de själv i magen. Har även fått börja med insulin för min diabets.
Under hela resans gång innan jag fick rätt medicin så har jag varit jätte dålig, bara legat på soffan och sovit med värk i hela kroppen, sa många gånger och trodde att jag skulle hamna i rullstol och till slut bli så sjuk att jag inte skulle överleva detta. När jag såg en ljusning på det hela med min medicin så gav jag mig inte - jag skulle bli frisk och återgå till mitt jobb som undersköterska. Var sjukskriven i 1 år och 4 månader men började sakta med arbetsträning och sedan övergick det till 25% sjukskrivning och nu den 1 Oktober 2012 började jag arbeta fullt igen på mina 75%.
Vet att det kan gå i skov och kanske komma tillbaka, men bara jag sköter min medicin så ska det gå :)
Mitt vänstra långfinger som de opererade är krokigt då senorna böjt ner fingret. Ända lösningen är att byta ut leden, men eftersom jag inte har ont nu så drar man på det sålänge det går, för börjar man byta ut leden så kan man få hålla på med det eftersom de inte håller sålänge. Har ju inte ont i det, det enda som är problem det är när jag ska greppa med fingrarna på den handen eller knäppa knappar, men det kan jag leva med - hellre det än värken jag haft.
Nu har jag blivit mer rädd om mig och försöker inte bli stressad (fast tyvärr blir man lätt det i mitt arbete), men tänker efter när jag blir det och försöker slappna av och andas. Ber om hjälp istället för att göra saker själv då det blir mycket lättare när man är två. Efter ett arbetspass känner jag mig jätte trött så jag måste vila mer nu. Tror att min sjukdom bröt ut pga all stress och att detta var ett sätt att gå in i väggen.